Igår var det sommar och imorn är det julafton. Tror jag skriver detta i varenda blogginlägg men fan va tiden går fort. Jag hänger inte med.
Det blir så sjukt uppenbart att allt du gör i ditt liv är mer eller mindre medvetet. Åtminstånde kan du inte skylla ifrån dig att nejmen så tänkte jag inte att det skulle bli. Tänker lite på det då jag inte varit i Umeå sedan ja i somras och nu är det november och nästa löning ska gå till julhandeln?
Jag ska åka hem till Umeå på torsdag och det känns lite läskigt, lite främmande och ovant. Jag är rädd för att jag varit borta för länge att jag inte längre får vara med i Umeå.
Det blir lite så som en gammal vän där det känns pinsamt att en inte hört av sig på länge och när det väl planeras in något så är det nervöst för när det ska till att ses igen. Ja lite så känns det.
Men åh vad jag längtar hem.
Fast åh vad jag trivs numera i sthlm så länge jag tänker på min fina lägenhet, utbudet av ja allt, kultu, kläder, nöjen, lokaltrafik, staden, på det fantastiska uppdrag jag har och att jag får ha min babe i närheten.
Men åh vad jag vill bo i Umeå och absolut inte här när jag tänker på alla dom där som inte finns här..
Åh jag längtar hem, hem till det som är hemma.
Det är klart du får vara med! Du får alltid vara med!! Jag saknar dig här varje dag. Kram/Lisa
SvaraRadera