Kvällens slut, jag tar en dusch för att ta bort det gamla och ha en ny morgondag. Det är lätt att fastna i nedslående tankar. Att vara ung och osäker, kan ses som ett nederlag. Jag är ung och förändringsvillig istället då? Men idag vände och vred jag på det rätt. När du inte ser min potential, när du omedvetet slår ner på mig kan du glömma mig. Jag finns då inte kvar som ett alternativ för dig. Att komma fram till det som är rätt för mig, att komma fram till det som stärker mig. En vän för mig skulle sagt det jag istället såg det som. Tack för det. I sin absoluta frånvaro och omedvetenhet så kan jag plocka fram dig. Precis du som finns där för mig. Du som skulle finnas där om jag ringde. Du som kan säga till mig i mitt huvud i min frånvaro att jag tänker som en ”idiot”. Tack för att jag får ha dig i mitt huvud ibland.
'
'
'
Under denna helg har jag varit på SV:s förbundsstämma. Innan stämman började försökte jag samla vad som skulle vara intressant för mig, vad skulle väcka min glöd? Jag kom inte fram till något specifikt egentligen. Väl på stämman fascineras jag av strukturerna, diskussionerna och de människor som deltar. Jag finner ett intresse i processen. Tanken gick inte att undvika; de människor i min vänskapskrets som inte fått möjlighet till demokratin och organisationsskolan vad skulle deras roll vara i detta? Första slutsats hamnade någonstans i förbannat tråkigt och förvirrande. Jag har fått gå en skola utan akademiska poäng och bekräftad utveckling. Denna mening började med ”jag har lärt mig” att fortsätta den vore vansinnigt och det är det som är vansinnigt. Galet otroligt fantastiskt. Någonstans i det sammanfattar jag känslan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar