Har äntligen hunnit se sista avsnittet av Downton Abbey. Och vilket avsnitt det sen var, verkligen ett lyckligt sådant. Låg i min säng och såg det på datorn, precis som jag brukar göra hemma ibland.
Fick mig att känna ett styng av hemlängtan. Jag är verkligen så långt borta i ett land där allting är annorlunda, mitt hem, mitt språk, min skola och ingen nära finns i närheten.
Well, well, inga tårar än i alla fall. Så jag mår inte dåligt.
Imorgon och kommande veckan börjar det nya äventyret med alla klasser. Håll tummarna för mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar